Att skapa kaos i sitt hem.

Jag och gubben har de senaste dagarna haft storröjning hemma. Ett ord: KAOS! Vi har aldrig fått möjlighet till det men nu har vi ordnat bil så vi kan rensa och kasta allt vi inte ska ha. Det är 6 års liv att gå igenom här och vi båda är väldigt glad i att samla på ting.

I går kväll fant vi ut att vi möblerar om när vi ändå är i gång och hela lägenheten ser ut som ett bombnedslag. Så nu ser det ännu värre ut och här har vi en del av alla böckerna mina. Det bästa med detta att jag kommer troligtvis kunna skapa mig en egen liten läshörna. Woho.

image

Inne på dag 3. Långt kvar men gud så jag längtar tills vi är färdig. :D
Önska oss lycka till att min rygg håller lite till och att energin räcker tills vi är färdig. Vill inte bo i detta kaoset.

Black dog

Av: Stephen Booth
0006514324Originaltitel: 
Black dog
Antal sidor: 528
Läst på Språk: Engelska
Format: Pocket
Serie: Cooper and Fry – 01

Från en klarblå himmel gassar solen över byn Edendale i Peak District. Men idyllen störs av smattret från en polishelikopter, och på bergssluttningarna pågår ett febrilt sökande efter en försvunnen flicka, den femtonåriga Laura Vernon.
Hennes döda kropp påträffas av en pensionär som är ute med hunden. Gamle Harry förefaller veta mer än han vill yppa. Även den döda flickans far, en framgångsrik affärsman, tycks ha något att dölja.

Polisassistent Ben Cooper, född och uppvuxen i Edendale, har inga problem med att få byborna att prata. sämre går det för hans nyinflyttade kollega som ska hjälpa honom med utredningen, den tuffa och effektiva Diane Fry.
Under ytan pågår händelser som för den oinvigde kan förefalla betydelselösa, en Cooper börjar förstå att skälet till den tragiska händelsen måste sökas i det förflutna.

 

Det tog mig tre gånger att bli färdig med den här boken. Det är nog inte bokens fel till att det tog sådant tid utan mer att den är en sådan typisk gammaldags deckare som gjorde mig lätt uttråkad i början. Jag är mer van vid blod och död och spänning. Men denna boken är en mer typisk engelsk deckare där det inte sker så mycket och det mest är fokus på allt runt om kring. Vilket är härligt som omväxling, jag hade bara oturen att de två första gångerna jag plockade upp boken var jag inte i den rätta stämningen för det. Men efter andra gången förstod jag mer vilket typ av humör jag var tvungen att vara i för att den boken skulle vara rätt för mig. Tillslut var jag det och då blev boken plötsligt mycket bättre.

Det här är första boken av Stephen Booth jag läst och han har verkligen målat upp en fantastisk omgivning och intressanta karaktärer. Själva mordfallet är lite blek i jämnförelse med vad jag är van vid att läsa men det är ju inte Booths problem. Det är mitt eget. Så jag kommer nog definitvt att läsa en bok till i serien. :)

betyg7

Dead and alive

Av: Dean Koontz
0553587900Originaltitel: 
Dead and alive
Antal sidor: 384
Läst på Språk: Engelska
Format: Pocket
Serie: Frankenstein 03

As a devastating hurricane approaches, as the benighted creations of Victor Helios begin to spin out of control, as New Orleans descends into chaos and the future of humanity hangs in the balance, the only hope rests with Victor’s first, failed attempt to build the perfect human. Deucalion’s centuries-old history began as the original manifestation of a soulless vision–and it is fated to end in the ultimate confrontation between a damned creature and his mad creator. But first they must face a monstrosity not even Victor’s malignant mind could have conceived–an indestructible entity that steps out of humankind’s collective nightmare with powers, and a purpose, beyond imagining.

 

Det känns som att jag går på nitlott efter nitlott när det kommer till böcker just nu. De senaste tre böckerna jag läst nu har inte varit speciellt bra dessvärre. Jag tyckte den första boken var jätte bra, den andra lite sisådär men denna är ännu värre. Det händer ju typ ingenting. Det är som att Koontz har brukt tre böcker (eller fler, det är 5 böcker i serien tror jag) till att bygga upp en spänning för ett exploderande slut. Men det är inte kul för en läsare att konstant läsa det utan att det sker något speciellt. Det enda som faktiskt var lite spännande i den här boken var de sista två sidorna där det tog en plötslig vändning. Men det är inte värt att sitta igenom 380 sidor för de få sakerna i slutet tyvärr. Hej Koontz, vad driver du med?

betyg2

En orolig grav

Av: Elly Griffiths
917503316XOriginaltitel: A dying fall
Antal sidor: 304
Läst på Språk: Engelska
Format: Pocket
Serie: Ruth Galloway 05

En orolig grav är femte boken om rättsarkeolog Ruth Galloway och kommissarie Nelson, ett omaka par med komplicerad inbördes relation.

En man blir innebränd i sitt hus vars ytterdörr är låst utifrån. Offret, en före detta studiekamrat till arkeologen Ruth Galloway, har strax före sin död skickat ett brev i vilket han berättar att han gjort ett sensationellt fynd i närheten av Blackpool. Fyndet rör den legendariske kung Artur och eftersom Ruth är specialist på gamla skelettdelar ber han om ett expertutlåtande. I samma brev framgår att han är rädd, men han hinner aldrig förklara varför.

Allt medan Ruth kartlägger upptäckten börjar omgivningen bete sig misstänkt. Det står klart att starka krafter inom universitetsvärlden vill undanhålla något från offentlighetens ljus.

 

Jag kände mig ganska besviken efter att jag läste ut den i torsdags att jag behövde några dagar att samla ihop vad jag faktiskt tycker om boken. I dag har jag fortfarande inte kommit längre så jag tänkte mest bara läsa de gamla recensionerna jag skrev på de 4 första böckerna. Där upptäcker jag hur betyget går ned för var bok och jag klagar på samma sak som jag vill klaga på idag också.

Varför vill jag då fortsätta läsa utav den här författaren? Jo för även om hon tjatar om att alla andra är så attraktiva och hon är så tjock, å även om man blir förbannad på hur dumt vissa tänker, är det en viss charm över detta böcker. Det är fina karaktärer och för varje bok får man lära dem mer och mer. Det blir för mig som att träffa gamla vänner och se vad som hänt i det sista. Å i denna boken får man lära känna Cathbad mycket bättre. Han har alltid varit en sådan där karaktär som är runt centerringen och nosar men man får inget ordentligt grepp om han. Men nu fick man som läsare att verkligen lära känna han bättre.

När det kommer till betyg så är jag kluven. Böckerna är monotona och ganska enformiga och tjatiga. Men jag längtar fortfarande efter att få läsa dem. Hur betygsätter man något sådant?
Jag bestämmer mig för att bryta ned det ännu mera och väljer att betygsätta 2 stjärnor. Det var ingenting som höll mig kvar och jag valde själv att fortsätta för karaktärernas skull. Det känns som rätt betyg. 2 stjärnor för att karaktärerna drar mig, men minus 3 på grund av att resten egentligen bara är blah.

betyg4

Skulle bara handla skor.

I dag är det en jätte stor dag här i Norge där jag bor. Det heter Handelnsdag. Då har varenda butik i stan öppet från kl 08-24. Massor av folk, tivoli, marknadsförsäljare som reser från stad till stad med mera. Stort med andra ord och också en dag man kan fynda om man orkar trotsa folkhavet. Jag gjorde det idag för behöver nya skor. Men vad jag kom hem med var böcker i stället. Så typiskt mig. 😝

image

The summer without men av Siri Hustvedt
And The mountains echoed av Khaled Hosseini

The Luminaries av Eleanor Catton

Sistnämnda en bastant bok på 834 sidor. Den första är endast 216 sidor. Men kan gott säga att jag inte skräms av smala eller tjocka böcker i vartfall. :D

Ice Hunt

Av: James Rollins
0061965847Originaltitel: 
Ice Hunt
Antal sidor: 633
Läst på Språk: Engelska
Format: Pocket
Serie: –

Carved into a moving island of ice twice the size of the United States, Ice Station Grendel has been abandoned for more than seventy years. The twisted brainchild of the finest minds of the former Soviet Union, it was designed to be inaccessible and virtually invisible. But an American undersea research vessel has inadvertently pulled too close–and something has been sighted moving inside the allegedly deserted facility, something whose survival defies every natural law. And now, as scientists, soldiers, intelligence operatives, and unsuspecting civilians are drawn into Grendel’s lethal vortex, the most extreme measures possible will be undertaken to protect its dark mysteries–because the terrible truths locked behind submerged walls of ice and steel could end human life on Earth.

 

Ett tag sedan det var lite aktivitet här på sidan. Min enda förklaring till det är att jag äntligen blivit färdig med den tegelsten jag hållit på med allt för länge på grund av allt för lite tid. Å så skönt att vara färdig med den. Som många av er säkert redan vet så älskar jag James Rollins. Men ack så besviken jag blev. Detta är by far den sämsta boken jag läst av honom hittills.

Det börjar med allt för många karaktärer att följa runt halva jordklotet. Det tar cirka 300 sidor innan något spännande faktiskt sker. Man förstod ju att de flesta utav karaktärerna skulle sammanstråla förr eller senare men tycker det tog för lång tid. Ganska så förutsägbar och slutet kändes inte speciellt trovärdigt. Men jag är glad att Rollins höll i sin typ av slut. Förutsägbar för mig nu efter att ha läst en del böcker av honom, men det gör inget. Jag som läsare behöver den typen av slut till sådana här böcker. Lika så att han lyckas så väl att skapa band mellan läsare och karaktärerna. Underbart. Samt to be fair så överraskade han mig faktiskt med en sak. Jag hade inte alls förutsett det och han hade inte gett en enda hint av det genom boken. Good Work.

Blev också lite besviken av att det inte var tillräckligt med fiction i den här boken. Men jag tror det beror mest på att han troligtvis skrev boken med en annan anledning än tidigare böcker av efterorden att döma. Inte en fel anledning och verkligen ett ämne jag faktiskt inte vet så mycket om. Så James Rollins får en extra stjärna för det. Tänkt först ge 1,5 stjärnor men på grund av hans bakomliggande ämne blir det 2,5.

betyg5

The fault in our stars

Av: John Green
0141345659Originaltitel: 
The fault in our stars
Antal sidor: 361
Läst på Språk: Engelska
Format: Pocket
Serie: –

Hazel är 17 år och kommer aldrig att bli frisk igen. Det har hon vetat sedan dagen då hon fick sin cancerdiagnos för tre år sedan.

Hazels mamma är orolig för att Hazel ska missbruka Americas Next Top Model och bli allt mer isolerad hemma vid teven. Depression är ju en vanlig bieffekt till cancer har hon läst (Hazel menar att det inte är cancern som gör henne deppig – det är vetskapen om att hon ska dö).

Lösningen blir att anmäla Hazel till kyrkans stödgrupp för unga med cancer. Men mötena visar sig vara allt annat än uppiggande och följer ungefär samma mönster som ett AA-möte.

Men en eftermiddag i den där stödgruppen förändras livet. Augustus Waters, friskförklarad från sin cancer, dyker upp. Hazel möter Augustus Waters blick och deras kärlekshistoria ska komma att bli en sådan som poeterna diktar om. E p i s k.

Det här är en berättelse om cancer, visst, men det är framförallt en förkrossande vacker och gripande historia om livet, Hazel Grace och Gus. Om att vara ung och ändå stå med ena foten i graven. Om att tro att man aldrig mer kommer att bli glatt överraskade. Om att få sin sista önskan uppfylld.

 

Trots det tunga ämnet så är den här boken en riktigt feel good bok. Och den blir så mycket bättre utav John Greens sätt att skriva på. Han har den perfekta balansen i att beskriva omgivning och detaljer. Inte för mycket att det blir jobbigt att läsa och man tappar bort sig, men heller inte för lite så att man inte kan skapa sig en egen bild utav det. Kort, koncist och enkelt. Det älskar jag för det blir ett skönt flyt i läsandet och man kan endast hänge sig åt berättelsen och karaktärerna.

Jag visste inte så mycket om boken innan jag började läsa och blev väldigt positivt överraskad. Underbar berättelse där fokusen låg på annat än cancer. En underbar historia om två tonåringar som bara är tonåringar. Inget annat som verkar vara en trend nu de senaste åren att 16-åringar skall vara som vuxna, bli hejdlöst förälskade och rädda världen samt stå i mitten av ett kärlekstriangeldrama. Här var det bara två sköna tonåringar under en kort period av deras liv på denna jorden. Underbar, fantastisk och helt underbar. Jag grät hejdlöst av både glädje tårar men också sorg. Jag gråter väldigt sällan till böcker. Men fy så tungt det var i slutet och John har verkligen fångat känslorna och tankarna i ett sådan händelse.

Jag kan inte säga annat än fantastisk och jag glädjer mig till att se filmen. Jag hoppas dom gjort den lika skön och glädjefull med fokus på allt annat än cancer precis som i boken. :D

Boktipsets förväntade betyg är 5. Håller helt med. Om jag kunde skulle jag ge den mer än 5. Inte många böcker jag säger det om. :)

betyg10

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.