Dag 17: Favoritkaraktär av manligt kön.
Allan Karlsson i boken Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann är en så otroligt skön karaktär. Tagit hela sitt liv med en klackspark och accepterat sina öden med en fantastisk lätthet. Jag vet ju att skulle man ha en pistol riktat mot sig så finns det nog ingen som tänker ”jaha det är så här det sker. Jaja” och sen när man inte blir skjuten och tänker i stället ”Jaja det var väl inte dags ännu”. De flesta skulle nog snarare vädja och be, gråta eller slåss för sitt liv om ändå inte hinna tänka så särskilt mycket. När jag läste boken så var jag faktiskt lite hemligt förälskad. Synd bara att han är 77 år äldre än mig och inte en verklig person. Men kanske jag redan har funnit mig en Allan Karlsson i en yngre och verkligt format. Min sambo är faktiskt ganska knasig. 
