Shantaram

Av Gregory David Roberts

Originaltitel: Shantaram
Antal sidor: 942
Läst på Språk: Svenska
Format: Pocket
Serie: 

I början av 1980-talet begick australiensaren Gregory David Roberts en rad väpnade rån för att bekosta sitt heroinmissbruk. Han åkte fast men lyckades rymma från ett av Australiens mest välbevakade fängelser. På falskt pass tog han sig sedan till Indien och anonymiteten i den myllrande miljonstaden Bombay.

Shantaram är Gregory David Roberts egen berättelse från de händelserika och omtumlande åren som förrymd fånge i Bombays undre värld. I ett av stadens slumområden öppnar han en sjukvårdsmottagning för att hjälpa de fattiga och nödställda. Han arbetar för maffian som pengatvättare och förfalskare av pass och han följer med en expedition till Afghanistan under ledning av maffialedaren Abdel Khader Khan för att förse mujaheddin med vapen i kampen mot ryssarna. Han kastas i indiskt fängelse och får utstå svår tortyr och svält. I den grönögda mystiska Karla möter han kärleken.

Shantaram är ett niohundra sidor långt spännande läsäventyr och en varm och innerlig kärleksförklaring till staden Bombay och dess människor. Det är en rå och hård värld Roberts beskriver, men det är en värld där kärleken, lojaliteten och vänskapen står i centrum och övervinner allt.

Jag vet att flera nu kommer att gå emot min åsikt och inte kan förstå varför jag tycker så här, och eller inte reagerar och lovordar boken så som så många andra ha gjort före mig. Visst kan jag erkänna att handlingen är oerhört bra. Men det blev jobbigt i längden då han skriver för detaljerat. Efter halva boken var det som att orden hans hade tagit slut och allt oftare återkom ord, beskrivningar eller fraser. Något för mig blev väldigt frustrerande. Som att börja läsa en bok man precis avslutat. Dessutom så tog det evigheter innan man kom vidare i historien. Tog man bort vart fall hälften av alla detaljer, anser jag inte att hans miljöbeskrivning och kärleksförklaring till landet och folket skulle bli mindre och boken skulle lätt hamna på en 500 – 600 sidor. Jag har inget emot tjocka böcker men när man blir rent av uttråkad utav all beskrivning men kan inte sluta läsa för man vill ju veta hur själva historian går, är det inte det bästa.

Något jag också reagerade på är hur överdrivet en del händelser blir beskrivna. Jag menar, om en person blir misshandlad så pass hårt och länge (här snackar jag 8 – 10 timmar som en händelse i boken) är chansen oerhört liten att man överhuvudtaget överlever det. Å att detta nu återkommer ofta gör det bara väldigt otroligt. Lika så en del andra händelser som skedde fick mig att börja fundera. Men om man bortser ifrån alla tråkiga, överdrivna detaljer och endast tittar på själva handlingen så är den oerhört bra. Skriven som en roman vilket jag kanske inte skulle ha valt själv, då det gav mig ett ganska på hittat och oseriöst intryck. Man fick flera gånger påminna sig att detta har hänt. Enligt författarens mening då.

För dig som läst boken och kanske vill veta vad som hände efter kan finna mer information här på wikipedia och hans egna hemsida. Nog hade jag personligen väntat mig ett lyckligt slut, men livet är ännu inte över och vem vet. Kanske han idag har kommit till ro med sitt förflutna och kan leva i nuet.

2 thoughts on “Shantaram

  1. Moa 2 september, 2011 kl. 18:09 Reply

    Hej jag har lagt ut en recension på min blogg som jag tror du inte lagt ut än. Kramis

    • Marica 2 september, 2011 kl. 21:22 Reply

      Hej. Ja jag såg den. Får bli i morgon. Hinner inte riktigt nu.😉 Krams

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: